astroalma.se
Frågor och svar

Stämmer det verkligen att solen går upp kl 6.07 den 15 mars och kl 6.23, alltså senare, den 30 mars?

Ja. Sommartid införs i slutet av mars, vilket förskjuter alla klockslag en timme.

Hur kan solen vara uppe en dag då den aldrig når högre än 20 bågminuter (20') under horisonten?

Höjderna i almanackan är sanna, alltså ej justerade för ljusbrytningen i atmosfären. Upp- och nedgång sker därför inte vid noll grader utan vid en höjd som beror på väderleksförhållandena. I almanackan används -34' som definition för upp- och nedgång, vilket är samma som i Den svenska almanackan Nr 3000.

Hur mycket ändras tiderna för solens upp- och nedgång om man räknar med övre kanten i stället för mittpunkten?

Solradien är ca 16'. Om man drar ett streck vid -50' på sidan ii (solhöjdssidan) kan man se hur stor skillnaden är: i södra Sverige är den som mest ca 3 tidsminuter (tidigare uppgång och senare nedgång), medan den i norra Sverige kan bli avsevärd runt solstånden. (Eftersom månradien är ungefär lika stor som solradien blir effekten för månens upp- och nedgång ungefär densamma.)

Varför står inte solen i meridian (alltså i söder) vid samma tidpunkt varje dag?

Detta har två orsaker:

1. Jordens bana runt solen är inte en perfekt cirkel utan i stället en ellips med excentricitet 0,0167, vilket innebär att solens vandring längs ekliptikan sker med varierande hastighet under året; som snabbast går det i början av januari då solen är som närmast (perihelium), som långsammast i början av juli då solen är som fjärmast (aphelium).
2. Jordaxeln lutar mot ekliptikan; solens bana bildar vinkeln 23°26' mot ekvatorn vid dagjämningarna, medan banan är parallell med ekvatorn vid solstånden.

Klocktiden är kopplad till jordrotationen och därmed till en tänkt sol som rör sig med konstant hastighet längs ekvatorn, medan (den verkliga) solens vinkelräta projektion på ekvatorn på grund av ovanstående båda fenomen rör sig med varierande hastighet. Låt T vara klockslaget för astronomisk middag, det vill säga det klockslag då solen står i meridian (i ortens normaltid). Om endast orsak 1 funnes skulle T successivt öka runt perihelium och minska runt aphelium; om å andra sidan endast orsak 2 funnes skulle T öka runt solstånden och minska runt dagjämningarna. Eftersom båda orsakerna finns och det råkar vara så att tidpunkterna för perihelium och vintersolståndet ligger så nära varandra blir effekten som tydligast i december - se även nedanstående fråga! (Läs mer på Wikipedia [engelska].)

Varför går inte solen ned som tidigast vid vintersolståndet utan i stället redan flera dagar dessförinnan?

Det beror på att det klockslag då solen står i meridian (astronomisk middag) ändras så mycket som en halv minut om dagen i december - se ovanstående fråga! - vilket innebär att klockslagen för nedgång kan börja öka redan några dagar före årets kortaste dag; på samma sätt dröjer det några dagar efter vintersolståndet innan årets senaste soluppgång inträffar.

Varför är inte Pluto med?

Pluto räknas inte längre som en planet utan som en dvärgplanet.

Skicka gärna fler frågor till mig!

Lars Alexandersson <webmaster@astroalma.se>